Suljätten reser sig nästan 500 meter över sjöns vattenyta och skapades enligt sägnerna av dåtidens största, starkaste och otrevligaste varelser: jättarna.

De jämtländska jättarna var särskilt vresiga av sig. Dessutom hade de en utvecklad faiblesse för stenkastning. Dessa två egenskaper i kombination med deras omvittnade styrka blev naturligtvis en påfrestning för omgivningen. Antingen kastade de sten på varandra eller så försökte de ta kål på människorna och jämna deras högljudda och störande kyrkor med marken.

"Andra menar att Rut i Skut helt enkelt smög sig på sin antagonist och golvade honom med en rak höger"

Runt Åreskutan bodde ett helt gäng småjättar. Den förnämaste av småjättarna hette Jätt i Spett och bodde på höjden söder om Sulviken. Jätt i Spätt ansågs vara både snäll och fromsint (läs: han slog inte ihjäl någon utan att hälsa först). Jätt i Spett och de andra småjättarna låg ständigt i krig med Rut i Skut, den elakaste jätten i hela Jämtland. Deras skärmytslingar handlade alltid om att de anklagade varandra för att ha tjuvjagat eller tjuvfiskat på den andres mark.

Rut i Skut bodde inne i själva Åreskutan och var så stor att när han en gång råkade kliva ner i Åresjön, fick han bara lite vatten i ena stöveln. Trots det långa avståndet från Åreskutan till Suljätten, trodde Rut i Skut att han skulle kunna för- göra Jätt i Spett genom stenkastning. Men de flesta stenarna orkade inte hela vägen fram. Sju av dem landade på en liten kulle halvvägs mellan Åreskutan och Sulviken. Kullen kallas än idag för Sjustensvalen.

Men till slut lyckades Rut i Skut dräpa Jätt i Spett. Exakt hur det gick till råder det däremot delade meningar om. Somliga menar att Rut i Skut slutligen fick till ett riktigt lyckokast som träffade Jätt i Spett mitt i planeten. Andra menar att Rut i Skut helt enkelt smög sig på sin antagonist och golvade honom med en rak höger. Hur som helst så föll jätten död ner på rygg och förvandlades till sten.

Jätt i Spetts död blev signalen till uppror och Grimm i Handöl, Ott i Ottsjö, Rolf i Topp och småjättarna i Hotagen jagade iväg Rut i Skut så att han aldrig mer vågade komma tillbaka. Några spår av Rut i Skut finns inte men berget Suljätten, Jätt i Spetts näsa, är en tydlig symbol och ett landmärke i Kalldalens skogslandskap. Att gå upp på toppen, eller nästippen, är en av de populäraste turerna i området.

Text: Håkan Wike Bild: Erik Olsson